Kategoriarkiv: A-kassa

Nya regler i a-kassan från 7/9

Som du kanske sett och hört i media så kommer det snart en ändring av ersättningsnivåer i a-kassan. Ändringen är beslutad av riksdagen och kommer träda i kraft 7 September 2015. Denna ändring innebär att taket i a-kassan höjs från 18 700 kr/mån till 20 900 kr/mån. Under de första 100 dagarna av arbetslöshet så höjs taket till 25 000 kr/mån. Precis som innan så innebär detta att man kan få 80 % av dessa belopp i ersättning under de första 200 dagarna och under de resterande 100 dagarna (i normalfallet är maximal ersättningstid från a-kassan 300 dagar) så får man 70 %. På summan av detta dras sedan skatt. Nettoersättningen (beräknat på om du har 30 % i skatt) blir därför enligt nedan.

Dag 1-100: Ca 14 000 kr/mån
Dag 101-200: Ca 11 700 kr/mån
Dag 201-300: Ca 10 240 kr/mån

Om du har ytterligare frågor kring vilken ersättning som gäller just dig efter dessa ändringar så ber vi dig kontakta din a-kassa.

Hur länge?

En vanlig fråga är hur länge man kan få ersättning från a-kassan. Oavsett vilken a-kassa man är medlem i så är ersättningslängden max 300 dagar. Detta motsvarar  ungefär 13,5 månader eftersom a-kassan räknar att det är 22 ersättningsdagar per månad. Under de första 200 dagarna så kan man få 80 % av som mest 18 700 kr och under de resterande 100 dagarna så kan man få 70 % av 18 700 kr. Innan den första ersättningen börjar beräknas så har man 7 dagars karens och man kan få ersättning från a-kassan till den månad som man fyller 65.

Se a-kassornas nya avgifter

I den senaste budgeten så presenterade regeringen att man kommer ändra a-kasseavgifterna. nedan kan du se hur de nya avgifterna blir. Vinnare blir de som jobbar inom restaurang eller hotellnäringen, som får en avgiftsminskning på 255 kr per månad.

A-kassornas nya avgifter

A-kassa Avgift/mån Ny avgift
AEA 90 kr 90
Alfa 297 kr 151
Bensinhandlarnas 195 kr 119
Byggnadsarbetarnas 195 kr 125
Elektrikernas 105 kr 105
Farmacitjänstemännens 177 kr 107
Fastighetsanställdas 275 kr 115
Finans och försäkringsbranschens 85 kr 85
GS 220 kr 120
Hamnarbetarnas 235 kr 160
Handelsanställdas 222 kr 120
Hotell- och restauranganställdas 410 kr 135
IF Metalls 267 kr 92
Journalisternas 130 kr 100
Kommunalarbetarnas 160 kr 87
Ledarnas 93 kr 93
Livsmedelsarbetarnas 217 kr 102
Lärarnas 108 kr 100
Musikernas 444 kr
Pappersindustriarbetarnas 129 kr 129
SEKOs 163 kr 118
Skogs- och Lantbrukstjänstemännens 280 kr 96
Småföretagarnas 150 kr 110
STs 96 kr 96
Svensk Handels och Arbetsgivarnas 269 kr 165
Sveriges arbetares 330 kr 125
Säljarnas 240 kr 110
Transportarbetarnas 206 kr 120
Unionens 140 kr 95
Vision 119 kr 108

När kan man få ersättning från a-kassan?

Medlemskap i a-kassan medför att du får en så kallad arbetslöshetsförsäkring, detta innebär att du kan kan få ersättning när du blivit arbetslös. Om du blir sjukskriven exempelvis så är det inte din a-kassa du skall kontakta, utan istället din Försäkringskassa, som administrerar sjukförsäkringen. I regel kan du bara få få ersättning från a-kassan när du blivit ofrivilligt arbetslös.

I många fall kan du alltså inte säga upp dig frivilligt och förvänta dig att få ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. A-kassorna har även en så kallad kvalifikationstid som innebär att du måste vara medlem en viss tid innan du kan få ersättning. Det funkar alltså inte att gå med när du redan vet att du inom kort kommer bli arbetslös. Denna kvalifikationstid brukar nämligen ligga på 12 månader. Detta innebär att du måste vara medlem i a-kassan under dessa 12 månader innan du kan få full ersättning om du blir arbetslös. Uppfyller du det så kallade arbetsvillkoret samt är inskriven hos den statliga Arbetsförmedlingen och tillgänglig för jobbförslag så kan du få en grundersättning från a-kassan även om du inte uppfyllt kvalifikationstiden. Grundersättningen är 320 kr/dag vilket blir cirka 7000 kr/månad eftersom a-kassan räknar med 22 ersättningsdagar per månad. Vid full ersättning kan du få ut cirka 10 500 kr /månad. Det kan även vara bra att veta att det är en så kallad karenstid innan du får ut din första ersättning från a-kassan. Enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring så är denna karenstid 7 dagar.

Som du ser i diagrammet till nedan så stannar a-kassans ersättning kvar på en nivå som motsvarar ca 10 500 kr, oavsett hur mycket du tjänar över a-kassans lönetak som i nuläget (2013) ligger på 18 700 kr. I den orangea stapeln ser du hur mycket du kan få i ersättning om du även kompletterat din a-kassa med en inkomstförsäkring.

A-kassa utomlands

Vad händer om jag börjar arbeta utomlands?

I samband med den ökade globaliseringen så väljer i dagsläget många svenskar att arbeta utomlands. Om du funderar på att ta ett arbete utanför Sveriges gränser så kan det vara smart att kontakta din a-kassa för att ta reda på hur din a-kassa ställer sig till detta avseende om du exempelvis kan tillgodoräkna dig kvalifikationstid och eventuellt få ersättning om du blir arbetslös när du jobbar utomlands. Nedan har vi dock sammanställt ett par exempel på vad som kan vara bra att veta om du funderar på att jobba i ett par av de vanligaste länderna.

A-kassa i Norge

A-kassa NorgeAtt jobba i Norge har blivit väldigt populärt för svenskar då lönerna i regel är högre där samt att man som svensk får vissa skattelättnader initialt om man väljer att jobba där.  I Norge har man ett lite annat system för arbetslöshetsförsäkring då den är obligatorisk där via en så kallad ”trygdeavgift” som dras automatiskt från din lön. I regel behöver du därför inte betala akasseavgift till en svensk a-kassa under tiden du jobbar i Norge, det enda du behöver säkerställa är att du inte får ett glapp mellan din svenska a-kassa och den norska. Om du behöver ansöka om arbetslöshetsersättning i Norge så kan du göra det vi denna länk.

A-kassa i Danmark

A-kassa DanmarkAtt arbeta i Danmark har blivit populärt de senaste åren, speciellt för boende i Öresundsregionen. Anledningen är framförallt att tillgängligheten ökat tack vare Öresundsbron samt att det i regel är lägre skatt i Danmark. Till skillnad från det norska systemet så är a-kassan frivillig i Danmark. Detta innebär att du måste gå med i en dansk a-kassa om du funderar på att jobba där. Glöm inte att göra detta från första dagen som du börjar jobba i Danmark! Och glöm heller inte att detta gäller även om du pendlar, det vill säga att du bor i Sverige men arbetar i Danmark. Här hittar du alla a-kassor i Danmark.

A-kassa i Finland

A-kassa FinlandFinnarna har ett liknande a-kassesystem som i Sverige då de har en obligatorisk del och en frivillig del som finansieras via medlemsavgifter till någon av deras a-kassor. Detta innebär att du inte behöver gå ur din svenska a-kassa om du funderar på ett jobb i Finland och sedan blir arbetslös om du återvänder till Sverige. Däremot är det smart att gå med i en finsk a-kassa om du funderar på att flytta dit för evigt. Via denna länk hittar du en förteckning av de finska a-kassorna.

Hur många medlemmar har a-kassan?

Nedan så har vi sammanställt de olika a-kassornas medlemstal.

A-kassa 2009-12-31   2010-12-31   2011-12-31   2012-12-31  
AEA 609 149 627 539 641 380 653 227
Alfa 77 528 73 523 78 883 81 851
Sveriges Entreprenörers 1 855 1 709 1 591
Byggnadsarbetarnas 102 314 101 857 101 987 104 560
Elektrikernas 23 874 24 255 24 636 25 265
Farmacitjänstemännens 5 315 5 166 5 035 4 813
Fastighetsanställdas 38 086 38 454 38 485 38 258
Finans och försäkringsbranschens 54 422 54 097 53 712 53 221
GS 58 876 55 893 54 705 53 594
Hamnarbetarnas 1 519 1 411 1 384 1 375
Handelsanställdas 152 451 152 610 153 467 157 375
Hotell- och restauranganställdas 48 655 49 675 50 146 49 938
IF Metalls 311 071 300 757 301 434 294 759
Journalisternas 13 357 13 184 13 044 12 895
Kommunalarbetarnas 515 847 522 963 528 276 531 839
Ledarnas 74 525 77 870 80 125 82 011
Livsmedelsarbetarnas 33 584 33 629 32 863 32 285
Lärarnas 175 016 175 871 174 797 173 757
Musikernas 1 480 1 334 1 186
Pappersindustriarebetarnas 17 663 17 176 16 723 16 245
SEKOs 92 978 90 267 87 739 85 356
Skogs- och Lantbrukstjänstemännens 1 190 1 180 1 143 1 088
Småföretagarnas 117 982 120 748 122 669 121 649
STs 73 967 74 237 73 465 74 174
Svensk Handels och Arbetsgivarnas 18 353 16 966 15 499 14 323
Sveriges arbetares 7 760 7 106 6 506 6 051
Säljarnas 9 589 9 367 8 860 8 308
Transportarbetarnas 74 369 75 241 76 235 78 308
Unionens 524 464 521 852 526 897 538 998
Vision 122 850 124 186 125 292 125 970
Totalt 3 360 089 3 370 123 3 398 164 3 422 991

Hur fungerar aktivitetsersättning?

Om man som ung inte kan arbeta heltid på minst ett år på grund av funktionsnedsättning, skada eller sjukdom så kan man få aktivitetsersättning. Man kan få denna ersättning från och med juli under det år som man fyller 19 år till och med månaden innan man fyller 30 år. Som mest så kan man beviljas aktivitetsersättning under 3 år i taget. Det som krävs är att ens funktionsförmåga är nedsatt med minst 25 % för alla typer av arbeten på arbetsmarknaden. Bland dessa arbeten räknas även arbeten som är speciellt anpassade för personer med funktionshinder. Man kan själva ansöka om om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan, eller så kan Försäkringskassan själva besluta om att byta ut sjukpenning mot aktivitetsersättning.

Hur mycket kan man få i ersättning?

Ersättningens storlek beror på graden funktionsnedsättning som man fått fastställt av en läkare.  Beroende på detta så kan man få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel aktivitetsersättning. Ersättningen kan antingen vara i form av garantiersättning eller inkomstbaserad ersättning. Om man inte har någon inkomst alls eller haft mycket låga inkomster så kanm an få garantiersättningen. Storleken på denna garantiersättning beror på hur hur gammal man är och hur länge man bott i Sverige.

Om man istället får den så kallade inkomsrelaterade ersättningen så innebär den att man får 64 % av inkomsten som Försäkringskassan beräknar att man troligen skulle haft om man arbetat. Ett annat ord för denna beräknade inkomst är antagandeinkomst.

Om man råkat ut för en funktionsnedsättning som innebär att man måste förlänga skolgången så kan man få aktivitetsersättning för denna period. Vikitgt att komma ihåg är dock att detta enbart gäller för studier på grundskole- och gymnasienivå. I fall med aktivitetsersättning under förlängdskolgång så kan Försäkringskassan kräva utlåtande från läkare angående funktionsnedsättningen, för att betala ut ersättningen.

Man kan också deltaga i oliak aktiviteter under tiden som man får aktivitetsersättning. Syftet med dessa aktiviteter är att påverka funktionsnedsättningen eller sjukdomen på ett positivt sätt. Tanken är också att dessa aktiviteter skall främja arbets-förmågan. Det är naturligtvis positivt om man väljer att deltaga i dessa aktiviteter, men det är inget krav från Försäkringskassans sida. Det är också till Försäkringskassan som man ansöker om att bli ersatt för eventuella kostnader som dessa aktiviteter medför.

Obligatorisk a-kassa

För tillfället är a-kassan ett mycket hett samtalsämne. Det började under Almedalsveckan där Folkpartiets partiledare Jan Björklund kom med ett utspel om att de differentierade a-kasse-avgifterna inte hade hade fallit ut så som regeringen hade önskat. Han tog därför upp ett förslag om att a-kassan istället skulle bli obligatorisk så att alla omfattas av den och att premien/avgiften även skulle vara enhetlig. Det vill säga att den blir samma för alla, oavsett vilken bransch man jobbar inom. Vidare så ville han även höja taket i a-kassan från den nuvarande nivån på 18700 kr till 27000 kr.

Sedan tidigare så har frågan om en obligatorisk a-kassa varit på tapeten då exempelvis Almegas näringspolitiska chef Ulf Lindberg gått ut med att en obligatorisk skulle vara en bra reform för att bättre tillgodose den moderna arbetsmarknaden där arbetstagare i högre utsträckning byter jobb och bransch jämfört med hur det sett ut tidigare om åren. Han menar att det skulle vara enklare att byta bransch med en obligatorisk a-kassa då man i sådant fall slipper byta a-kassa. Detta förslag gillas dock inte från fackligt håll som menar att det finns en gedigen branscherfarenhet inom respektive a-kassa och att denna skulle gå förlorad med en obligatorisk a-kassa.

Arbetsvillkoret i a-kassan

Om du ansöker om ersättning från a-kassan så kan det vara bra att känna till att det finns något som heter Arbetsvillkor. Detta villkor innebär att du under ramtiden (12 månader) direkt före arbetslöshetens inträde har jobbat minst 6 månader samt minst 80 timmar per varje kalendermånad. Det finns även ett alternativ till detta som innebär att inom ramtiden, som alltså är 12 månader, skall du ha jobbat minimum 480 timmar under 6 sammanhängande kalendermånader och då minst 50 timmar i respektive månad.

Övriga faktorer kan verka tillgodoräknande för ersättning

-> Semester alternativt annan ledighet med delvis eller helt bibehållen lön. Till detta räknas dock inte ledighet som är på grund av totalförsvarsplikt, sjukdom, eller barnfödelse.
-> Anställningar med lönebidrag, anställningar inom Samhall, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, tid med avgångsvederlag eller så kallat skyddat arbete.
-> I en del fall kan även tid med totalförsvarsplikt eller föräldrapenning tillgodoräknas som arbete. Detta kan dock göras för maximalt 2 kalendermånader.

Överhopningsbar tid

Den så kallade ramtiden kan förlängas bakåt och genom detta bli längre än 12 månader. Vidare så får den överhopningsbara tiden som mest vara 5 år. I ett sådant fall så blir den totala ram-tiden som mest 6 år.

Exempel på överhopningsbar tid kan vara sjukdom som är bestyrkt samt avslutad heltidsutbildning som avslutats efter det att du fyllt 25 år alternativt som har föregåtts av ett sammanhängande förvärv på heltid i som minst 5 månader.  Ytterliggare exempel gällande överhopningsbar tid är vård av sjukt barn (som inte fyllt 2 år) eller adoptivbarn (i två år från barnets ankomst till Sverige). Vidare exempel är tid med totalförsvarsplikt, föräldrapenningstid eller deltagande i arbetsmarknads-politiskt program