Hur fungerar aktivitetsersättning?

Om man som ung inte kan arbeta heltid på minst ett år på grund av funktionsnedsättning, skada eller sjukdom så kan man få aktivitetsersättning. Man kan få denna ersättning från och med juli under det år som man fyller 19 år till och med månaden innan man fyller 30 år. Som mest så kan man beviljas aktivitetsersättning under 3 år i taget. Det som krävs är att ens funktionsförmåga är nedsatt med minst 25 % för alla typer av arbeten på arbetsmarknaden. Bland dessa arbeten räknas även arbeten som är speciellt anpassade för personer med funktionshinder. Man kan själva ansöka om om aktivitetsersättning hos Försäkringskassan, eller så kan Försäkringskassan själva besluta om att byta ut sjukpenning mot aktivitetsersättning.

Hur mycket kan man få i ersättning?

Ersättningens storlek beror på graden funktionsnedsättning som man fått fastställt av en läkare.  Beroende på detta så kan man få en fjärdedels, halv, tre fjärdedels eller hel aktivitetsersättning. Ersättningen kan antingen vara i form av garantiersättning eller inkomstbaserad ersättning. Om man inte har någon inkomst alls eller haft mycket låga inkomster så kanm an få garantiersättningen. Storleken på denna garantiersättning beror på hur hur gammal man är och hur länge man bott i Sverige.

Om man istället får den så kallade inkomsrelaterade ersättningen så innebär den att man får 64 % av inkomsten som Försäkringskassan beräknar att man troligen skulle haft om man arbetat. Ett annat ord för denna beräknade inkomst är antagandeinkomst.

Om man råkat ut för en funktionsnedsättning som innebär att man måste förlänga skolgången så kan man få aktivitetsersättning för denna period. Vikitgt att komma ihåg är dock att detta enbart gäller för studier på grundskole- och gymnasienivå. I fall med aktivitetsersättning under förlängdskolgång så kan Försäkringskassan kräva utlåtande från läkare angående funktionsnedsättningen, för att betala ut ersättningen.

Man kan också deltaga i oliak aktiviteter under tiden som man får aktivitetsersättning. Syftet med dessa aktiviteter är att påverka funktionsnedsättningen eller sjukdomen på ett positivt sätt. Tanken är också att dessa aktiviteter skall främja arbets-förmågan. Det är naturligtvis positivt om man väljer att deltaga i dessa aktiviteter, men det är inget krav från Försäkringskassans sida. Det är också till Försäkringskassan som man ansöker om att bli ersatt för eventuella kostnader som dessa aktiviteter medför.

Obligatorisk a-kassa

För tillfället är a-kassan ett mycket hett samtalsämne. Det började under Almedalsveckan där Folkpartiets partiledare Jan Björklund kom med ett utspel om att de differentierade a-kasse-avgifterna inte hade hade fallit ut så som regeringen hade önskat. Han tog därför upp ett förslag om att a-kassan istället skulle bli obligatorisk så att alla omfattas av den och att premien/avgiften även skulle vara enhetlig. Det vill säga att den blir samma för alla, oavsett vilken bransch man jobbar inom. Vidare så ville han även höja taket i a-kassan från den nuvarande nivån på 18700 kr till 27000 kr.

Sedan tidigare så har frågan om en obligatorisk a-kassa varit på tapeten då exempelvis Almegas näringspolitiska chef Ulf Lindberg gått ut med att en obligatorisk skulle vara en bra reform för att bättre tillgodose den moderna arbetsmarknaden där arbetstagare i högre utsträckning byter jobb och bransch jämfört med hur det sett ut tidigare om åren. Han menar att det skulle vara enklare att byta bransch med en obligatorisk a-kassa då man i sådant fall slipper byta a-kassa. Detta förslag gillas dock inte från fackligt håll som menar att det finns en gedigen branscherfarenhet inom respektive a-kassa och att denna skulle gå förlorad med en obligatorisk a-kassa.

Arbetsvillkoret i a-kassan

Om du ansöker om ersättning från a-kassan så kan det vara bra att känna till att det finns något som heter Arbetsvillkor. Detta villkor innebär att du under ramtiden (12 månader) direkt före arbetslöshetens inträde har jobbat minst 6 månader samt minst 80 timmar per varje kalendermånad. Det finns även ett alternativ till detta som innebär att inom ramtiden, som alltså är 12 månader, skall du ha jobbat minimum 480 timmar under 6 sammanhängande kalendermånader och då minst 50 timmar i respektive månad.

Övriga faktorer kan verka tillgodoräknande för ersättning

-> Semester alternativt annan ledighet med delvis eller helt bibehållen lön. Till detta räknas dock inte ledighet som är på grund av totalförsvarsplikt, sjukdom, eller barnfödelse.
-> Anställningar med lönebidrag, anställningar inom Samhall, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, tid med avgångsvederlag eller så kallat skyddat arbete.
-> I en del fall kan även tid med totalförsvarsplikt eller föräldrapenning tillgodoräknas som arbete. Detta kan dock göras för maximalt 2 kalendermånader.

Överhopningsbar tid

Den så kallade ramtiden kan förlängas bakåt och genom detta bli längre än 12 månader. Vidare så får den överhopningsbara tiden som mest vara 5 år. I ett sådant fall så blir den totala ram-tiden som mest 6 år.

Exempel på överhopningsbar tid kan vara sjukdom som är bestyrkt samt avslutad heltidsutbildning som avslutats efter det att du fyllt 25 år alternativt som har föregåtts av ett sammanhängande förvärv på heltid i som minst 5 månader.  Ytterliggare exempel gällande överhopningsbar tid är vård av sjukt barn (som inte fyllt 2 år) eller adoptivbarn (i två år från barnets ankomst till Sverige). Vidare exempel är tid med totalförsvarsplikt, föräldrapenningstid eller deltagande i arbetsmarknads-politiskt program